Bygga Muskler Gå ner i vikt Gå upp i vikt

Halleluja

juni 5, 2010

Vinden har äntligen vänt. Efter en lång tid av svåra prövningar så strålar solen åter över mig och lyser upp min väg. Min gamla käpp och stav har jag lämnat vid vägens kant. Jag behöver inte längre deras stöd. Jag är vederkvickt och återställd till både kropp och själ. Mina steg är lätta, kvicka och bestämda. Fortplantningsorganet är återuppståndet från de döda och har återinträtt i livet som min ledsagare och kompass.

Ni kanske undrar vad det är som har hänt. Har jag fått tag i piller och ampuller med viagra, cialis, tribulus, horny goat weed, testosteron och tillväxthormon? Nej, mina vänner, det har jag inte. Jag har fått tag i något mycket bättre: lammhjärna och färsk lammlever. Jag förstår att det här låter helt otroligt och galet, givet omständigheterna, men det är faktiskt sant. Det finns en gud och även om han utsätter mig för många prövningar så smörjer han också mitt huvud med olja och låter min bägare flöda över.

Så här gick det till: jag hade tagit mig ut till New Lynn för att hitta en vacker klippa där jag kunde lägga mig och dö. Jag resonerade, och resonerar fortfarande, som så att det här med att lämna jordelivet under en klar himmel och låta kroppen förtäras av fåglar, kryp och andra djur måste vara det mest miljövänliga och episka sättet att dö på. Innan jag nått klipporna så unnade jag mig dock ett litet besök hos slaktaren i Lynnmall. Där fanns ingen färsk lever eller hjärna men väl några stora köttben. Jag frågade slaktaren, en asiat, när de var packeterade. För 4 dagar sedan påstod han. Sedan tittade han på mig med falsk blick och frågade med försåt i rösten:

”Is it for u or for dog? For u is ok. For dog no. 4 days for u fine. 4 days for dog no way.”

Jag svarade vresigt:

”It’s for me and you are this close to getting the cannon bone up your ass!”

”For u its for free.”

”I don’t want your bones. Bye.”

Ilskan gav mig krafter och jag vandrade vidare till Aussie Butcher som låg på vägen mot klipporna. Redan när jag såg dörren till butiken så kände jag att något stort skulle ske. När jag öppnade den så var det var som att träda in i edens lustgård. Färskt lammkött överallt. Lever till och med. Och i frysen: lammhjärna! Jag plockade på mig så mycket jag kunde bära, betalade för mig och helgade butiken med mitt droppande svett på vägen ut. Återinträdd i livet. Halleluja!

Det enda smolket i glädjebägaren var att lammhjärnorna var frusna men det kan jag ta. I alla fall för stunden.

På bilden skymtar hjärnorna, levern, ett fårben, en hink med mjölk, en burk med lätt grädde (20-25% fett) och en burk med tung grädde (50-60% fett).

Se grädden där på skeden, så härlig och rik,
Bredvid hjärnorna som bildar en sällsam mosaik,
EPA, DHA och Acetyl-L-carnitin,
Kom igen nu allesammans och stäm upp i melodin!

« Previous post
Next post »