Bygga Muskler Gå ner i vikt Gå upp i vikt
Category: Köttets ursprung

Köttätande ledde till befolkningsökning

maj 9, 2012

Tystnad har rått men nu har jag återvänt. Jag har snyggat till bloggen lite och mjukstartar med en liten studie om köttätande och diande bland däggdjur.

Studien Impact of Carnivory on Human Development and Evolution Revealed by a New Unifying Model of Weaning in Mammals, publicerad online på PloS One, visar på ett mycket starkt samband mellan köttätande och tidigare avvänjning från modersmjölk. Studien utfördes på 67 däggdjursarter och man fann att följande 3 variabler stod för 90% av variationen mellan arterna: hjärnmassa för vuxen individ, lemmarnas biomekanik och kostens sammansättning.

Primater i allmänhet och människan i synnerher har stor hjärna och människan skiljer sig från övriga primater med tidigare avvänjning från modersmjölk. Köttätande tycks sammanfalla mycket väl med denna evolutionära process hos människan. Och ju snabbare moderns bröst blir fria, desto snabbare kan hon bli gravid igen. Så köttätande möjliggjorde antagligen signifikant befolkningsökning för den tidiga människan.

Referenser

Elia Psouni, Axel Janke, Martin Garwicz (2012). Impact of Carnivory on Human Development and Evolution Revealed by a New Unifying Model of Weaning in Mammals. PLoS ONE 7(4): e32452. doi:10.1371/journal.pone.0032452.

Europa koloniserades utan eld

juni 26, 2011

Wil Roebroeks och Paola Villa har i sin artikel ”On the earliest evidence for habitual use of fire in Europe” – publicerad i Proceedings of the National Academy of Sciences i år – granskat de arkeologiska bevisen för kontrollerat brukande av eld i Europa fram till för 130K år sedan 1. Europa, inlusive dess norra delar, befolkades av Homo Erectus redan för över en miljon år sedan men bevisen för kontrollerat brukande av eld lyser med sin frånvaro ända fram tills för någon gång mellan 300K-400K år sedan. Hur bar dessa eldbefriade själar sig åt? Författarna spekulerar inte så mycket i detta men min kvalificerade gissning är att de åt en väldig massa rått kött, svepte in sig i djurhudar och odlade kroppshår.

Neandertalarna, som delar många anatomiska drag med tidigare Homo Erectus i Europa och därför antagligen är deras ättlingar, var den första hominiden att systematiskt bruka eld i Europa. Faktum är att de brukade eld i samma utsträckning som anatomiskt moderna människor under yngre stenåldern. Wil och palola spekulerar i att elden möjliggjorde tillverkning av mer avancerade verktyg och på denna punkt är vi rörande överens.

Att neandertalarna i Europa tillagade en del kött medelst eld finns det belägg för men det är även etablerat att de åt rått kött. Vid den spanska utgrävningsplatsen El Salt, som nyttjades av Neandertalare för minst 60K år sedan, finns det bevis för att de stekte djur som getter och rådjur, och man har även funnit spår av vegetabiliskt fett som undergått värmebehandling och brända fiskben. Detta är dock en mycket modern plats och bevisen säger mer om kostens bredd än något annat.

Den betydligt äldre platsen Bolomor Cave i Spanien har fler berättelser i lager. För cirka 155K år sedan så tog några hominider med sig 8 stycken, förmodligen redan avlivade, ankor in i grottan, plockade fjädarna av dem, skar upp dem, åt några råa och stekte några2. För cirka 120K år sedan, på samma plats, så inmundigades det råa sköldpaddor men det finns även tecken på att vissa av sköldpaddorna stekts 3.

Så vad betyder dessa berättelser? De visar framför allt på kostens bredd men vad betyder mixen mellan tillagat och rått kött? Det är uppenbart. Man åt så mycket man kunde av sina färska bytesdjur i rått skick och tillagade resten för att det skulle hålla sig ett tag. Redan på stenåldern hade man uppfattningen att stinkande as inte är tjänliga som människoföda. Elden var alltså ett händigt konserveringsmedel inom ramarna för köttätande. Alternativt så var det frågan om offer till gudarna. Detta förfarande var ju vanligt så sent som under biblisk tid där fårfett och fan och hans moster slängdes på elden.

Visst finns det äldre platser med bevis för kontrollerat brukande av eld såsom Gesher Benot Ya’aqov i Israel med 800K år gamla bevis men det systematiska kontinuerliga bruket lyser med sin frånvaro sett över längre tid och över fler platser. Elden uppfanns antagligen oberoende på många olika platser och i många olika tidsåldrar men den spelade uppenbarligen inte en viktig roll i den arkaiska människans liv och den definerade inte koloniseringen av världen.

Avslutningsvis så har jag inte mycket till övers för Richard Wrangham’s bok Catching Fire där hypotesen är att elden, eller mer specifikt matlagningen, gjorde oss till människor. Jag ser nämligen bara djur omkring mig vart jag än tittar. Djur som är lämpliga att äta och djur som ej är lämpliga att äta.

Referenser

1. Roebroeks, W., & Villa P. On the earliest evidence for habitual use of fire in Europe. Proceedings of the National Academy of Sciences 2011.
2. Blasco R, Fernández Peris J. 2009. Middle Pleistocene bird consumption at Level XI of Bolomor Cave (Valencia, Spain). J Archaeol Sci 36:2213-2223. doi:10.1016/j.jas.2009.06.006.
3. Blasco R. 2008. Human consumption of tortoises at Level IV of Bolomor Cave (Valencia, Spain). J Archaeol Sci 2839-2848. doi:10.1016/j.jas.2008.05.013.

De första jordbrukarna valde ett slitsammare liv

mars 12, 2011

En ny studie av ekonomiprofessorn Sam Bowles vid Santa Fee Institute i New Mexico föreslår att jordbruksrevolutionen som ägde rum för cirka 12000 år sedan var ett kliv tillbaka rent teknologiskt.

Den traditionella synen att människan gav upp jagandet och samlandet av den enkla anledningen att jordbruket var ett enklare sätt att leva på är vetenskapligt oredlig. I den traditionella ekonomiska utvecklingsmodellen så har brukandet av jorden och vallandet av djur antagits ge högre produktivitet än samlande och jagande. Genom nyttjande av arkeologiska bevis och data om jägar/samlar-teknologi och primitivt jordbruk så har dock Sam Bowles anlänt till helt andra resultat. Enligt hans siffror så var jagande och samlande 50% mer produktivt än det tidiga jordbruket sett till investerad tid och möda. Benfynd omnämnda i andra studier tyder även dem på att de tidiga jordbrukarna var kortare till växten och sjukligare än de samtida och tidigare jägare och samlare som rört sig i området1.

Anledningen till att jordbruket tog över var rimligen på grund av dess sociala, militära och demografiska fördelar. Ett bofast leverne gjorde det möjligt att ha fler barn då de inte längre behövde transporteras land och rike runt. Med det bofasta levernet kom också ägande, rikedom, fattigdom och ett resulterande behov av högre organisationsnivå för att försvara resurserna. Självklart trängdes nomadiska och löst sammansatta grupper undan eller absorberades i mötet med större och mer organiserade bofasta grupper.

Sam Bowles studie kommer att publiceras i nästa utgåva av Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS).

Referens

1. Angel, Lawrence J. (1984) ”Health as a crucial factor in the changes from hunting to developed farming in the eastern Mediterranean. In Cohen, Mark N.; Armelagos, George J. (eds.) (1984) Paleopathology at the Origins of Agriculture (proceedings of a conference held in 1982). Orlando: Academic Press. (pp. 51-73).